Så många möjligheter att göra fel

Komponenter

Egentligen är det inte jättesvårt att bygga saker med elektriska komponenter. Fast det gäller att vara noggrann och göra allt på rätt sätt. Det räcker med att man gör något litet fel, så fungerar inte bygget som det ska. Och det finns väldigt många möjligheter att göra fel…

Därför är det så bra att vara en grupp som jobbar tillsammans. Då kan man hjälpas åt och gemensamt fundera över olika lösningar till alla de problem som dyker upp. Bolla idéer, peppa varandra, dra nytta av grannens nyfunna kunskap – och ha någon att dela glädjen med när det tillslut funkar!

Man kan såklart prova sig fram på egen hand också. Fast då är risken mycket större att man tappar sugen när det krånglar. Att man ger upp innan lyckoruset över en fungerande krets hinner infinna sig.

Tjuvlarm med nya komponenter

Förra gången var det mycket som var nytt. Vi började nosa på elektronikens grunder; se inlägget Tänka med händerna. Vi hann också löda ihop ett tjuvlarm. Hur man gör det finns beskrivet på sidan Instruktionsfiler.

Nu gav vi oss i kast med att bygga samma tjuvlarm, fast denna gång med ett fotomotstånd i kretsen. Ett fotomotstånd är en ljuskänslig komponent som ger stort motstånd när det är mörkt. Vid belysning blir däremot motståndet sämre och ström kan gå igenom fotomotståndet.

Tjuvlarmskrets

Vi passar på att repetera hur komponenterna fungerar och hur de ser ut i elschemat.

Resistor
Det här är ett motstånd (kallas även resistor). Motstånd används för att begränsa strömmen. Ett stort motstånd bromsar mycket och gör strömmen liten. Motstånd (resistans) mäts i ohm. Tecknet för ohm är Ω. I tjuvlarmskretsen ingår ett motstånd på 4,7 kΩ vilket är detsamma som 4700 Ω.

LED
Det här är en lysdiod, som lyser när det går ström genom den. Fast lysdioden släpper bara igenom ström åt ena hållet. För att lysdioden ska kunna lysa måste det långa benet kopplas till batteriets pluspol (+) och det korta benet till minuspolen.

Transistor
Det här är en transistor, som används som strömbrytare. När det kommer en liten ström till basbenet (benet i mitten), öppnar transistorn så att ström kan gå igenom den, in i kollektorbenet (det övre benet) och ut genom emitterbenet (det undre benet).

Batteri
Det här är tecknet för spänningskälla, alltså batteri. Det längre strecken symboliserar batteriets pluspol (+). För att komma upp i 3 Volt använder vi en batterihållare med två stycken 1,5 Volts batterier.

Fotoresistor
Och här har vi fotomotståndet (fotoresistorn). Det ser ut som ett vanligt motstånd, men de två pilarna visar att fotomotståndet är känsligt för ljus. När det är mörkt går det (nästan) ingen ström genom fotomotståndet. När det är ljust släpper det däremot igenom ström. Det finns också fotomotstånd som fungerar omvänt, det vill säga de ger mindre motstånd när det blir mörkt.

Vi tar även en repetition på hur själva kretsen fungerar. De små pilarna visar hur strömmen går.

Tjuvlarmskrets

I den vänstra bilden är det mörkt. Då ger fotomotståndet stort motstånd och det går ingen ström den vägen. Istället går strömmen från batteriets pluspol, genom 4,7 kΩ motståndet till basbenet på transistorn. Eftersom det kommer ström till basbenet öppnar transistorn så att det kan gå ström in genom kollektorn och ut genom emittern och vidare till batteriets minuspol. Eftersom det då går en ström genom lysdioden kommer den att lysa.

I den högra bilden är det ljust och fotomotståndet ger väldigt lite motstånd. Strömmen väljer alltid att gå den enklaste vägen, så därför går den nu genom fotomotståndet och inte till transistorn. Eftersom det inte kommer någon ström till transistorns basben, så blir det inte heller någon ström genom transistorn. Det går därför ingen ström genom lysdioden och då lyser den inte.

Tjuvlarm med fotoresistor

Det visade sig att fotomotståndet var väldigt ljuskänsligt. Först trodde vi inte att någon krets fungerade. Men så kom en av tjejerna på att man kunde kupa händerna över hela kortet och då blev det tillräckligt mörkt för att lysdioden skulle släckas.

Andra möjliga orsaker till att tjuvlarmet inte fungerar som det ska:

  • Lysdioden är vänd åt fel håll. Det långa benet måste vara mot plus (+).
  • Transistorn är vänd åt fel håll. Den platta sidan ska vara åt vänster. (Detta gäller för den typ av transistorer som vi använder, BC548. Det kan vara lite olika beroende på typ av transistor.)
  • Komponenter som ska sitta i samma rad på experimentkortet gör inte det.
  • Komponenter har råkat hamna i samma rad fast de inte ska vara det.
  • Komponenternas ben är inte ordentligt fastlödda.
  • Vid lödning har det kommit lödtenn som kopplar ihop två rader.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *