Hurra! Det funkar!

img_9938

Att tränga in i elektronikens vindlande värld är ingen enkel sak utan ingenjörskunskaper. Fast man behöver inte lära sig precis allt för att själv kunna bygga elektriska kretsar. Det finns ju en massa kunniga personer som redan har tänkt ut hur man ska göra!

Däremot är det bra att lära sig tolka elscheman. Då kan man ladda ner jättemycket roligt från nätet och sedan bygga ihop själv.

Ett elschema är en beskrivning av hur de olika komponenterna i en elektrisk krets ska vara hopkopplade med varandra.

elschema_1

Elschemat på bilden visar en enkel krets med en strömbrytare, en lysdiod och en spänningskälla.

Symbolen till höger i bilden är spänningskällan. Det längre strecket med plustecken symboliserar batteriets pluspol och det kortare dess minuspol. Det är inte alltid säkert att plustecknet är utsatt i schemat. Som kom-ihåg-regel kan man tänka att plus ju är mer än minus och därför symboliserar det längre strecket pluspolen och det kortare minuspolen. I just den här kretsen ska spänningskällan ge 3 Volt.

Symbolen längst upp som ser ut som en trekantig pil är lysdioden. Lysdiodens symbol visar att ström bara kan gå in i lysdioden från batteriets pluspol. Det lodräta strecket till vänster om pilen markerar stopp för strömmen, om den skulle komma från andra hållet. De två små pilarna visar att det är just en lysdiod. Det finns dioder som inte lyser och de har samma symbol, fast utan de små pilarna.

Öppningen till vänster i schemat är en symbol för att kretsen är bruten, till exempel med en strömbrytare.

Tjuvlarm med fotomotstånd

Våra MakerSheroes fick ge sig på en lite svårare krets, nämligen ett tjuvlarm.

Kretsen innehåller ett motstånd, en lysdiod, ett fotomotstånd, en transistor och en spänningskälla. Du kan läsa mer om kretsen, dess komponenter och elschemats symboler i ett tidigare inlägg.

Tjuvlarmskrets

I den vänstra bilden är det mörkt. Då ger fotomotståndet stort motstånd och det går ingen ström den vägen. Istället går strömmen från batteriets pluspol, genom 4,7 kΩ motståndet till basbenet på transistorn. Eftersom det kommer ström till basbenet öppnar transistorn så att det kan gå ström in genom kollektorn och ut genom emittern och vidare till batteriets minuspol. Eftersom det då går en ström genom lysdioden kommer den att lysa.

I den högra bilden är det ljust och fotomotståndet ger väldigt lite motstånd. Strömmen väljer alltid att gå den enklaste vägen, så därför går den nu genom fotomotståndet och inte till transistorn. Eftersom det inte kommer någon ström till transistorns basben, så blir det inte heller någon ström genom transistorn. Det går därför ingen ström genom lysdioden och då lyser den inte.

Så här ser det ut i verkligheten! Vi använder skojiga lysdioder som blinkar i olika färger när det går ström genom dem.